Inför 2011…

…vill jag att alla skaffar lite perspektiv. Varsågoda.

Ett skalbart universum.

Posted in Uncategorized | Tagged | Leave a comment

I årets sista skälvande minut…

…beslutar jag att skriva ett inlägg utan bilder för att verkligen fånga blicken hos en förbipasserande stickbloggsknarkare.

Bristen på inlägg senaste halvåret går naturligtvis inte att åtgärda nu. Bristen på uppdateringar i framtiden kan jag naturligtvis åtgärda, men sannolikt kommer jag inte heller göra det. Löser hellre sudoku. Nej fy vad raljerande och en inte alls trevlig ton!

Klart jag skall bättra mig. Jag har faktiskt otroligt mycket att blogga om. I listen till vänster (=mitt höger) finns just nu åtta oavslutatde projekt, varav det på min överbefolkade hårddisk finns minst flera miljoner opublicerade foton. Och detta är egentligen pudelns kärna. Jag har dessutom flera avslutade, men OBLOCKADE projekt. Ja, jag vet. Jag borde VERKLIGEN skämmas. Jag säger det högt och tydligt till mig själv flera gånger om dagen med djupt indignerad röst. Men det skall bli bättring! BÄTTRING säger jag eder!

Sorry jag slant, caps lock råkade fastna. Nu skall jag lyssna på Hello Saferide och tänka på sommaren. Men till dess: GOTT NYTT ÅR. (alltså jag och caps lock är inte vänner idag)

Helt orelaterad bild på mig i solen.

Helt orelaterad bild på mig i solen.

Det blev visst en bild i alla fall. Okej, varsågoda.

Posted in Uncategorized | Tagged | Leave a comment

Jag kan inte virka. Jag kan virka!

Likt Guran i Fantomens jungel som ropar: ”Fantomen är död, länge leve Fantomen!”, utbrister jag med triumf: ”Jag kan inte virka, jag kan virka!”

Med de senaste dagarnas oinspirerade tillstånd var det nog bara en tidsfråga innan mina händer tog saken i egna händer… (tautologi?) Helt plötsligt satt jag där med en virknål! Och virkade! Rosor!

Såhär gick det till: Jag led brist på en lämplig födelsedagspresent, och med lämplig menar jag en present som skulle gå snabbt att fixa. Och som alltid när jag är i trångmål vänder jag mig till min guru: internet. Lite googlande och där var det, mönstret som skulle lösa krisen. Problemet var bara att det var virkat, och på engelska. Och tiden var knapp (om inte knäpp och ur led).

Åter till google. Virkordbok. Med illustrationer, och video. Och saken var biff! (eller rotmos om man är vegan).

Sen tappade jag lite fokus ett tag… Blev som besatt skulle man kunna säga… Men min inspirationsförlamning löste sig. Ibland är vad som behövs bara lite nya anfallsvinklar, en ny utmaning och en virknål.

Målet var att, som Angela i American Beauty, bada i rosor.

Målet var att, som Angela i American Beauty, bada i rosor.

Det här med att beskrivningar och instruktioner är på engelska har just inte hindrat mig i mitt utövande av fnurl (ja, fnurl kan användas både som verb och som substantiv, jo, för att jag säger det!). Oftast bryr jag mig inte om att översätta engelska förkortningar till svenska förkortningar som jag sen måste leta upp en förklaring till på svenska. Jag hoppar över den omvägen och söker mig till nybörjarsidor på engelska där den engelska förkortningen står förklarad och i detta fall till och med exemplifierad med video. I många fall vet jag inte ens vad ngt heter på svenska och mina utläggningar här är ibland lite svenglifierade.

Trots allt stickade löv!

Trots allt stickade löv!

Med några pärlor i mitten blidde det en fin fin brosch!

Posted in Infall | Tagged , | Leave a comment

Engelska damer bär alltid tweed.

Minns ni Queen Susan? Denna fantastiska sjal skall bli mitt sommarprojekt hade jag tänkt. Garnet som rekommenderas är helt otroligt tunna Heirloom Gossamer med en löpmeter på 2700m/100g.

Är jag helt utom all vett och sans, kanske någon undrar, och svaret är naturligtvis ett rungande JAAAAAA!

Man kan beställa det från Fleegle‘s Etsy butik (Fleegle var kvinnan som höll i trådarna (ha!) vid sammanställandet av mönstret), men jag hittade det faktiskt i  webbutiken Artist’s Palette i sköna färger och lite billigare. Just när jag skulle beställa fanns dock inte tillräckligt många nystan färgade i samma färg, men den trevliga damen som har butiken lovade på förfrågan att färga upp en omgång till mig. Många veckor har gått sen dess och misströstan om att aldrig någonsin få träffa Susan i egen hög person började sippra in i mitt hjärta. Men idag, kära vänner, så damp det ner ett mail i min iPhone från den engelska garnfärgande damen (jag kan verkligen se henne i sin tweeddräkt…) om att nu fanns min färg att köpa. Och det gjorde jag. 300 gram spindelvävstråd är nu på väg hem till mig!

Det finns många olika garner lämpade för spetsstickning så jag lär ju bli en återkommande kund kan jag tänka mig.

Spana in hennes fantastiska sockgarner också, underbara färger. Nästa gång blir det nog en hel hög Smotherino sockgarn till mig! Frakten från England är häpnadsväckande låga 3 pund, knappast mer än vad man betalar för inrikes frakt av garn.

Posted in Stickat | Tagged , , , | Leave a comment

Om jag inte sagt det tidigare så säger jag det nu:

Vetenskap är konst och konst är handarbete, och handarbete är väl ingen konst? Konst är alltså inte så konstigt, inte vetenskap heller.

Och fattar du inte vad jag menar så kolla här: KONSTIGT

Posted in Stickat, Uncategorized | Tagged , , , , , | Leave a comment

Hurra!

Nya Knitty är ute nu! Tre par finfina sockor, jag kommer definitivt sticka Twisted, och kanske även Tribute. Och minns ni damen i poolen; Elizabeth Freeman, hon som skapat Eolian och Laminaria(min första spetssjal och fortfarande storfarvorit)? Hon har skapat ännu en fantastisk sjal, Torreyana. Och jag gillar Summit skarp, perfekt sommarhalsduk, jag tänker i lingarn… Varför har dygnet inte fler timmar? Hur ska jag hinna? Och hur skall jag välja?

Posted in Stickat | Tagged | Leave a comment

Storslagna planer

Jag tänker att jag borde sticka en filt. Varför? Dom går att köpa billigt på IKEA, det skulle bespara mig tid, energi och många svordomar. Men en liten röst inne i mig upprepar gång på gång: ”Men vore det inte roligt att sticka en filt? En liten, liten filt? Bara en? Att drapera vackert på soffan? Att svepa in sig i kalla kvällar? Att skryta om inför imponerade vänner? Va? Va?”. Och den där rösten blir bara mer och mer påträngande för var dag. Och nog minns jag hur det var med dom där filtarna från IKEA som vi köpte, hur vi dammsög turkost ludd i veckor, hur torktumlar filtret ett halvår efter vi slängt ut dom förbannade filtarna FORTFARANDE färgades turkost! I mitt stilla sinne tänker jag på den förskräckta patolog som i en avlägsen framtid obducerar min avlidna kropp och finner turkost ludd i mina lungors mest avlägsna alveoler… Nä, det är kanske inte en så dum idé med en filt. En liten?

En vacker filt jag sett är den här:

Yggdrasil av Lisa Jacobs

Yggdrasil av Lisa Jacobs

Den finns som gratismönster här. Den är ju inte så stor… Bara 190x190cm… Men garnet är ju å andra sidan ganska tjockt, hur lång tid kan det ta? I en vacker grön färg? Hmmm, ja det kittlar lite extra dödskönt i kistan när jag tänker på det.

Babette av Kathy Merrick

Babette av Kathy Merrick

Men så slår det mig att jag kanske istället skall virka en filt. För jag kan ju virka. Eller hur var det nu? Det kan jag ju inte alls. Men hur svårt kan det vara? Babette heter hon och finns här. Men en liten filt på bara 110x100cm, är det något att ha? Nä, då skall jag göra som Soo, upprepa mönstret 3 gånger så att den får lite substans!

Men så har jag ju faktiskt den där filten som jag redan påbörjat för länge,länge sedan. Inspirationen fick jag från denna bloggen, följ historien här. Ett otroligt projekt där hon engagerade hela internet, okej, den stickande delen av internet, och fick restgarner tillskickade till sig från hela världen för att kunna avsluta projektet. Och det är ju det som är pudelns kärna, tillgången till restgarner i strumptjocklek. Visserligen stickar jag en hel del strumpor, men inte tillnärmelsevis tillräckligt många för att den här filten skall bli klar inom en överskådligt framtid. Men här är i alla fall en bild på hur långt jag kommit hittills:

Regnbåge

Regnbåge

Den ser mest ut som en oregelbunden halsduk just nu, men möjligheterna är oändliga. Äsch, jag stickar en sjal istället:

Gail eller Nightsongs

Gail eller Nightsongs

Jag såg denna uppstickad på Syfestivalen i Stickas monter och blev förtjust. Mönstret finns här och är helt gratis, bloggaren som skapat mönstret heter Jane Araújo, dessvärre är min Italienska ganska rostig så jag vet ingenting om henne. Här är dock en länk till hennes blogg. Garnet är entrådig Zauerball fån Shoppel Wolle som jag också inhandlade på Syfestivalen i Nystas monter. Nej, nu håller den här posten på att bli allt för lång. Vi ses!

En helt annan dag, flera veckor senare: Okej, det blev så många fel i det här inlägget! Janes blogg är inte på italienska, den är på spanska och hon finns på Ravelry där hennes andra mönster också finns representerade… Och det stavas tydligen Zauberball…

Posted in Uncategorized | Tagged | Leave a comment

Kärlek på avstånd

Jag har gått och blivit förälskad. Ni vet så där pirr-i-magen-drömmer-om-på-nätterna-men-vågar-inte-prata-med-förälskad. Första gången objektet för min kärlek dök upp på min radar var ngn gång i höstas, men jag avfärdade henne först som helt utanför min räckvidd, en sån som hon skulle inte se på mig två gånger. Men tiden gick och jag kunde inte släppa tanken på henne. Överallt dök hon upp; i en artikel, när jag skummade en blogg, när jag kikade i ett forum, ÖVERALLT! Jag kunde inte fly från hennes närvaro, hon indoktrinerade min själ. Allt ville jag veta. Spanade i smyg, vågade inte riktigt presentera mig. Men jag brinner av längtan. Jag skall ta mod till mig och ta en första kontakt. Jag ska. Imorgon. Vill ni se en bild?

Så vacker!

Så vacker!

Så elegant, men kommer hon någonsin att se mig? Jag känner mig inte värdig hennes sofistikerade och komplexa själ, men jag kan snart inte längre bärga mig. Jag måste få veta ALLT om henne, känna hennes maskor i detalj, svepa in mig i hennes skira mjukhet. Hon bor här, och berättelsen om henne är sagolik.

Posted in Stickat | Tagged , , , | Leave a comment

Mål.

Och så ett litet inlägg om att man alltid kan bli lite bättre, lite snabbare:

Posted in Stickat | Tagged , | Leave a comment

Pizza till frukost!

Som svalor som häckar...

Som svalor som häckar...

Efter en natt i kylen har dom växt marginellt. Men verkar fortfarande elastiska ock fina. Väcker dom lite snällt i ugnen, som värmts till 100 grader och sedan slagits av, med luckan på glänt.

Under tiden, topping:

Aubergine, skivad/strimlad, saltad, avrunnen/urkramad och oljad.

Champinjoner, och ja, det går utmärkt att skiva i äggskivaren.

Tomatsås, busenkel, här skare inte kokas någonting. Ta en burk konserverade tomater, mixa med en (eller flera) klyftor vitlök, salt (jag tog det försiktigt med tanke på salt bacon och saltade auberginer), en skvätt balsamico och generöst med oregano. Klart! Man kan förstås ha lite olivolja i också, men eftersom auberginerna är oljade och, ja, jag tog ingen extra till såsen.

Fast det visade sig att min burk innehöll oskalade körsbärstomater, så det var bara att skala. Och ja, det stänkte, och ja, jag glömde att jag äger ett förkläde tills det var för sent. Nåja, man lär så länge man lever.

Och fräst bacon. Läbbigt med ofräst bacon på pizzan, den blir lixom inte färdiglagad i ugnen.

Blandad ost, jag tog vad jag hade i kylen.

Lite oskarp.

Lite oskarp.

Utbakning!

Före bakning

Före bakning

Pizzorna (det blev 4st ganska små) bakades i 250 grader på en uppochnedvänd bakplåt. Dom lades på bakplåtspapper innan toppingen kom på och sköts in på plåten med en bakspade. Otroligt mumsig, speciellt dom saltade auberginerna var ett snilledrag! Bara ett litet missöde, en pytteliten eldsvåda i ugnen, bakplåtspapper är tydligen inte flamsäkert…

MUMS!

MUMS!

Posted in Infall | Tagged , | 1 Comment